– Jag ser materialet som ett inlägg i diskussionen om dopet, säger författaren Margareta Melin. Det är hon som står bakom skriften Dopet (Gehrmans musikförlag) som kom ut i våras.

Margareta Melin vänder sig mot den klassiska synen att det är genom dopet som barnet blir del av Guds gemenskap, att det är dopet som gör att barnet kan gå från mörker till ljus. I befrielsebönen finns ju orden om att ”befria NN från mörkrets makt”. I Margareta Melins dop är befrielsebönen borta, det är också dopfrågan genom vilken prästen frågar föräldrarna om de vill att barnet ska döpas till den kristna tron.

– Jag har startat i en människosyn som utgår från att människan som människa är Guds barn. Barnet befinner sig inte utanför gemenskapen men den klassiska dopteologin har byggt på att man
får del i Kristi försoning och blir räddad först genom dopet, säger Margareta Melin.

Luleå stift har tagit del av skriften Dopet och nu har den blivit ett ärende i domkapitlet. Lennart Lindquist är stiftsadjunkt vid kansliet i Luleå och han är kritisk till innehållet eftersom det enligt honom strider mot Svenska kyrkans dopteologi och gudstjänstordning.

– Det finns ett stort förtroende för Margareta Melin men hennes dopsyn är inte kyrkans. 

– Eftersom materialet är så pass djupgående och står för en förändrad dopteologi är det viktigt att domkapitlet tittar på det, säger han.

Sedan ett antal år tillbaka arbetar kyrkokansliet i Uppsala med att ta fram ett förslag till en ny kyrkohandbok. Även dopet ska ses över, säger Anders Björnberg, som är handläggare för kyrkohandboksgruppen.

– Det finns ett hårt tryck från anställda efter en bearbetning av vad vi kallar livets gudstjänster, där dopet ingår. En viktig punkt är att bearbeta arvsyndsfrågan i dopritualet, säger han.

Men innan översynen är gjord måste församlingarna använda den dopordning som finns.

– Församlingarna får absolut inte använda en ny ordning utan stiftens godkännande, säger Anders Björnberg.

Elisabet Sandberg
08-462 28 54
elisabet.sandberg@kyrkanstidning.se